Grodyngel

Det kryllar av små slemmiga grodyngel nere vid lekparkens bäck. Ungarna plockar upp dem för att lite senare släppa ut dem igen. Jag gjorde samma sak när jag var barn. Idag skulle det vara helt otänkbart att ens röra vid dem.
I natt hade vi besök av en igelkott. Han såg helt besatt ut när han snaskade i sig en större sortens groda. Jag får gåshud bara jag tänker på det. Kotte åt med en sådan iver att det faktiskt lät som att hans snaskade. Huvvaligen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0